Att angripa realismen med
fega lögner,
eller fly in i en utopi,
tillskrivas ynkryggar
vilka givit upp försöken
vara hedervärda och ärbara.
Dessa perverterat ohederliga
intellekt,
drar sig inte för någonting
i förnedringens träsk,
där endast en avundsam
och ondsint person,
skulle skämma ut sig
genom att försöka
ta heder och ära,
från den vars heder och ära,
är förtjänad,
där det ondas adelsmärke
ej är hedern och äran värd,
som de gärna skulle nedlåta sig
offra gamla och sjuka
samt skända barn.
Dessa monster av otillräcklighet
och tillkortakommanden
smutsar ner allt
som är ärligt, rent och oskyldigt
i sin destruktivitet,
medan de även offrar varandra
för sin egoistiska överlevnad,
där det mest fruktade ord de vet
är "ärbarhet"
Sålunda griper diktaren efter ordet
som sin värja,
att i rättskrivningens tjänst rensa upp.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar